Så vad gör man inte för att stilla sötsuget. När jag var liten hade mina föräldrar ett litet torp på kinnekulle. Alldeles bredvid hade bonden odlat sockerärtor.
Precis i ta-höjd för oss barn. Underbart 😊
Så idag har jag tryckt ned ett antal små ärtor i pallkragen.
Måste ju börja nånstans för jössenam. Och vet ni vad, det känns faktiskt lite kul. Så glöm gårdagens gnäll😊
